start2019-02-09T14:53:38+00:00

Välkommen till Bok-Galleriet,

ditt antikvariat i Norrköping!

Bok-Galleriet är Norrköpings största antikvariat, drygt 600 kvm. Elisabet Owe-Larsson som förestår Bok-Galleriet, har drivit verksamheten i över 10 år. Bok-Galleriet har ca. 125. 000 boktitlar i sortimentet, och böcker utgör huvuddelen av antikvariatet, men serietidningar, konst, mynt, frimärken, vykort, vinylskivor och annat spännande ingår också i verksamheten. Bok-Galleriet hyr även ut sin konsthall för utställningar, och andra kulturella uppträdanden. Det finns även möjlighet att köpa sig en kopp kaffe med bulle på Bok-Galleriets caféhörna.

 

Böcker
Mynt, frimärken, vykort
Vinylskivor och övrigt

Personalen rekommenderar

Bokserien om Horatio Hornblower

C. S. Forester

(Skönlitteratur) Portsmouth 1793. Stormen rasar längs Engelska kanalen när den sjuttonårige Horatio Hornblower, grön av sjösjuka, kommer ombord på linjeskeppet H.M.S. Justinian, blöt inpå bara skinnet i sin illasittande uniform. Ryktet om den ömklige kadetten som blev sjösjuk redan i hamnen sprider sig snabbt bland besättningsmännen, och få anar att den blyge, gänglige ynglingen har en lysande karriär i Lord Nelsons flotta framför sig, och i Kadett Hornblower tar han sina första steg mot ära och berömmelse.

I C. S. Foresters klassiska romaner om Hornblower får man följa den unge kadettens äventyrliga och dramatiska bana, och vars varma hjärta, snabba intellekt och iskalla tapperhet gör honom till en legendarisk sjöhjälte som aldrig upphör att fascinera. Den historiska bakgrunden är de blodiga sjöstriderna under Napoleonkrigen. Elva böcker publicerades mellan 1937 och 1967. Under boksvitens gång stiger Hornblower successivt i graderna från kadett till amiral.

C. S. Forester (1899-1966) var fascinerad av idén om Den ensamme mannen, och det var den idén som ledde till skapandet av Horatio Hornblower. Men innan Forester skrev sin första roman i sviten, satte han sig in i det historiska skeendet och lade stor vikt vid att skapa riktiga och tidstrogna karaktärer.

I Kadett Hornblower anges Horatio Hornblowers födelsedatum vara den 4 juli 1776. Han blev, i slutet av sin karriär, förste viscount Hornblower och tidigare – 1811 – hade Hornblower blivit dubbad till riddare av Bathorden. Hans karaktär är typisk för segelfartygstidens traditionella naval fiction. Det finns många likheter mellan Hornblower och de riktiga sjöofficerarna från den tiden – särskilt lik är han Lord Thomas Cochrane och Lord Horatio Nelson. Namnet ”Horatio” valde C. S. Forester efter Horatio i William Shakespeares Hamlet och efter Lord Nelson.

Det råder ingen tvekan om att kapten Hornblower i Royal Navy blev en omedelbar succé när han gjorde sin entré 1937 i England. Och han blev lika populär i Sverige, här dök han dock inte upp förrän 1940. Trots att Forester inte hade tänkt sig att skriva en fortsättning, blev det nästan ett måste på grund av den enorma succé första boken fick. Så han skrev snabbt ytterligare en roman, den kom ut redan året därpå under titeln A Ship of the Line (1938). Allt som allt skrev Forester elva romaner i serien och dessa två blev till slut nummer sex och sju i den kronologiska ordningen.

Hornblowerserien: Kadett Hornblower (Mr Midshipman Hornblower), Löjtnant Hornblower (Lieutenant Hornblower), Hornblower på Hotspur (Hornblower and the Hotspur), Hornblower och hans samvete (Hornblower and the crisis), Hornblower på Atropos (Hornblower and the Atropos), Order och kontraorder (The happy return), Ett linjeskepp (A Ship of the Line), Triumf (Flying colours), Kommendör Hornblower (The Commodore), Lord Hornblower (Lord Hornblower) och Hornblower i Västindien (Hornblower in the West Indies).

– Rule Britannia!

– Aye aye, Admiral Hornblower!

ALO

Löwensköldska ringen

Selma Lagerlöf

(Skönlitteratur) Löwensköldska ringen är första delen i en romantrilogi av Selma Lagerlöf (1858-1940). Även hela sviten kallas Löwensköldska ringen; de övriga delarna heter Charlotte Löwensköld respektive Anna Svärd. Löwensköldska ringen utkom första gången 1925.

Den spöklika historien utspelar sig i trakterna av Karlstad. Familjens namn är taget efter släkten Löwenhielm, men Lagerlöf kallade boken och personerna först Löwenborg, ett namn som vid den tiden ofta förekom i tidningarna. Eftersom det fanns individer ur släkten Löwenborg vid liv, ändrade dock förlaget namnet till Löwensköld.

Handlingen börjar med en betraktelse över den beryktade generalen Bengt Löwensköld Hedeby. Stort fokus ligger på den guldring som han har fått av självaste krigarkonungen själv: Carolus Rex – Karl XII. Ringen var generalens dyrbaraste ägodel, och när han avlider blir han även begraven med den. Några månader senare öppnas familjegraven för att begrava en nyligen avliden sondotter till generalen, och under natten passar bonden Bård Bårdsson och hans hustru på att öppna generalens kista och stjäla ringen. De blir sedan hemsökta av olyckor som driver hela familjen i fattigdom och ut i ödemarken.

På sin dödsbädd biktar sig Bård för prosten och ger honom ringen, men Bårds son Ingilbert hör detta och försöker mörda prosten på hemvägen. Prosten undkommer men förlorar ringen, och slår sedan larm på Hedeby om vad som har hänt. Generalens son, ryttmästare Löwensköld, drar hämndlystet samman en stridstrupp för att jaga rätt på Ingilbert. I skogen möter de bröderna Ivarsson med sin fosterson Paul, som bär den döde Ingilbert på en bår. De tre männen berättar att de hade mött Ingilbert, och att han i förskräckelsen snubblat och slagit sig så illa att han genast avled.

Ringen är emellertid borta, och de tre männen vill inte kännas vid att de någonsin har sett den. Ryttmästarens hämndlystnad driver honom då till att få de oskyldiga männen arresterade och avrättade.

Trettio år senare lever Erik Ivarssons dotter Marit, Pauls fästmö, ensam och ännu bitter över det brott som Löwensköldarna begick mot henne. När hon av en händelse hittar generalens ring insydd i Ingilberts luva ser hon sin chans till hämnd. Hon syr in den i pojken Adrian Löwenskölds mössa och han tar då med sig generalens förbannelse hem. Hedeby börjar att hemsökas av generalens spöke.

Några år senare kommer jungfru Malvina Spaak till Hedeby för att arbeta som husföreståndarinna. Hon är livrädd för spöken men upptäcker snart att generalens ande verkar vara vänligt sinnad mot henne. Hon blir även förälskad i den nu vuxne Adrian, som anförtror åt henne att han hoppas att kunna befria sin anfader och ge honom ro. Men när Adrian en natt möter generalen, blir han så skrämd att han faller i koma. Malvina vänder sig desperat till Marit för att få hjälp, men möts först av en total vägran. Marit mjuknar när hon förstår att Malvina älskar Adrian, och inser då att hon inte kan utsätta en annan ung flicka för samma smärta som hon själv genomled. Marit får Malvina att leta fram Adrians gamla luva och visar henne ringen.

På kyrkogården lyckas Malvina genom ett hål i marken skjuta ner ringen i gravvalvet, och när hon återvänder till Hedeby möts hon av beskedet att Adrian har vaknat. Av tacksamhet för hennes hjälp låter han henne vara en av de första som får veta att han är förlovad.

I Löwensköldska ringen är det den gotiska Selma man möter, snarare än den snälla sagotanten. Löwensköldska ringen är en klassisk spökhistoria där de allra mörkaste känslor svallar. Historien om familjen Löwenskölds ring får konsekvenser för de båda följande romandelarna: Charlotte Löwensköld och Anna Svärd. Här sås fröet till den förbannelse som vilar över den gemensamma huvudpersonen – Charlotte. Selma Lagerlöf fick Nobelpriset i litteratur 1909.

EOL

Tennison

Lynda La Plante

(Skönlitteratur) Innan Tennison blev Tennison var hon aspiranten som hämtade kaffe när herrar kriminalare knäppte med fingrarna. Kvinnor i polishuset behandlades som skit och förväntade sig att bli behandlade som skit. Så ser det ut, i början på 1970-talet, när Jane Tennison är nyutexaminerad. Så har vi aldrig sett henne förr. Tv-seriesuccén Prime Suspect (I mördarens spår) som började visas i Sverige på 1990-talet handlade ju om en Tennison som redan stigit i graderna. Kriminalserien var skapad av manusförfattaren Lynda La Plante. Helen Mirren hade huvudrollen och medverkade starkt till att Jane Tennison blev en feministisk hjälte. Skarpaste kriminalkommisarien som tvingades vara dubbelt skarp för att göra karriär i en manlig hierarki.

Men nu finns förhistorien. I en roman av Lynda La Plante, helt enkelt med titeln Tennison.

Jane är ung och grön, stationerad i Londons ruffigare delar. En kaffe- och smörgåshämterska som ägnar dagarna åt att registrera papper eller sitter i receptionen. När en ung flicka hittas strypt med sin egen behå kommer Jane med på ett hörn i utredningen.

Detta blir hennes första mordfall. I en värld utan mobiltelefoner, datorer och CSI. Grovarbete gäller.

Fast minst lika historiskt intressant är beskrivningen av den vidrigt grabbiga ordning som härskar i polishuset. Normen är fullt synlig istället för osynlig. Normen är att kvinnorna är mindre värda. Objekt som det är tillåtet att förnedra och utnyttja. En manlig kollega släpper ner några använda kaffemuggar i baljan framför Jane i fikarummets kök; – Tack, stumpan, säger han.

Janes mamma stryker hennes uniform men ser med förfäran på dotterns yrkesval – att fånga en karl och gifta sig vore väl bättre än att fånga skurkar.

Året är 1973. London myllrar av knarkande hippies, de hippaste kläderna kommer från varuhuset Biba och Jane gillar verkligen Janis Joplin.

Men Jane är dessutom konstapel. Hon gömmer uniformen under en kappa och bär polismössan i en plastkasse på väg till jobbet. Om man blir identifierad som polis kan folk kasta ägg på en. Inte bara demonstranter utan de många som lever i misär i eländiga bostadsområden.

I den här miljön full av motsättningar och pågående omvälvningar formas den blivande, stålhårda, kriminalkommissarie Jane Tennison. Det är rasande trovärdigt. Och bra!

EOL