Välkommen till Bok-Galleriet,

ditt antikvariat i Norrköping!

Bok-Galleriet är Östergötlands största antikvariat, drygt 600 kvm. Elisabet Owe-Larsson som förestår Bok-Galleriet, har drivit verksamheten i över 12 år. Bok-Galleriet har ca. 125. 000 boktitlar i sortimentet, och böcker utgör huvuddelen av antikvariatet, men serietidningar, konst, mynt, frimärken, vykort, vinylskivor och annat spännande ingår också i verksamheten. Bok-Galleriet hyr även ut sin konsthall för utställningar, och andra kulturella uppträdanden. Det finns även möjlighet att köpa sig en kopp kaffe med bulle på Bok-Galleriets caféhörna. O. B. S. Vi köper in böcker, men restriktivt! Se fliken till höger Böcker vi gärna köper in”. Angående böcker som du/ni bara vill skänka eller bli av med, så tackar Bok-Galleriet på förhand vänligen nej.

 

Böcker
Mynt, frimärken, vykort
Vinylskivor och övrigt

Personalen rekommenderar

Bokserien om Horatio Hornblower

C. S. Forester

(Skönlitteratur) Portsmouth 1793. Stormen rasar längs Engelska kanalen när den sjuttonårige Horatio Hornblower, grön av sjösjuka, kommer ombord på linjeskeppet H.M.S. Justinian, blöt inpå bara skinnet i sin illasittande uniform. Ryktet om den ömklige kadetten som blev sjösjuk redan i hamnen sprider sig snabbt bland besättningsmännen, och få anar att den blyge, gänglige ynglingen har en lysande karriär i Lord Nelsons flotta framför sig, och i Kadett Hornblower tar han sina första steg mot ära och berömmelse.

I C. S. Foresters klassiska romaner om Hornblower får man följa den unge kadettens äventyrliga och dramatiska bana, och vars varma hjärta, snabba intellekt och iskalla tapperhet gör honom till en legendarisk sjöhjälte som aldrig upphör att fascinera. Den historiska bakgrunden är de blodiga sjöstriderna under Napoleonkrigen. Elva böcker publicerades mellan 1937 och 1967. Under boksvitens gång stiger Hornblower successivt i graderna från kadett till amiral.

C. S. Forester (1899-1966) var fascinerad av idén om Den ensamme mannen, och det var den idén som ledde till skapandet av Horatio Hornblower. Men innan Forester skrev sin första roman i sviten, satte han sig in i det historiska skeendet och lade stor vikt vid att skapa riktiga och tidstrogna karaktärer.

I Kadett Hornblower anges Horatio Hornblowers födelsedatum vara den 4 juli 1776. Han blev, i slutet av sin karriär, förste viscount Hornblower och tidigare – 1811 – hade Hornblower blivit dubbad till riddare av Bathorden. Hans karaktär är typisk för segelfartygstidens traditionella naval fiction. Det finns många likheter mellan Hornblower och de riktiga sjöofficerarna från den tiden – särskilt lik är han Lord Thomas Cochrane och Lord Horatio Nelson. Namnet ”Horatio” valde C. S. Forester efter Horatio i William Shakespeares Hamlet och efter Lord Nelson.

Det råder ingen tvekan om att kapten Hornblower i Royal Navy blev en omedelbar succé när han gjorde sin entré 1937 i England. Och han blev lika populär i Sverige, här dök han dock inte upp förrän 1940. Trots att Forester inte hade tänkt sig att skriva en fortsättning, blev det nästan ett måste på grund av den enorma succé första boken fick. Så han skrev snabbt ytterligare en roman, den kom ut redan året därpå under titeln A Ship of the Line (1938). Allt som allt skrev Forester elva romaner i serien och dessa två blev till slut nummer sex och sju i den kronologiska ordningen.

Hornblowerserien: Kadett Hornblower (Mr Midshipman Hornblower), Löjtnant Hornblower (Lieutenant Hornblower), Hornblower på Hotspur (Hornblower and the Hotspur), Hornblower och hans samvete (Hornblower and the crisis), Hornblower på Atropos (Hornblower and the Atropos), Order och kontraorder (The happy return), Ett linjeskepp (A Ship of the Line), Triumf (Flying colours), Kommendör Hornblower (The Commodore), Lord Hornblower (Lord Hornblower) och Hornblower i Västindien (Hornblower in the West Indies).

– Rule Britannia!

– Aye aye, Admiral Hornblower!

ALO

Sugar

Michel Faber

(Skönlitteratur) Romanen tar sin början på Londons gator år 1874 där den 19-åriga Sugar lever som prostituerad. Hennes kvickhet, intelligens och ambition gör att hon skiljer sig från sina medsystrar. Hon har ett enda mål och det är att ta sig upp ur rännstenen och in i salongerna. När Sugar sedan träffar gentlemannen William, arvtagare till Rackham parfymerier, är hon vid sina drömmars mål. Väl där börjar hon förstå att samhällets kvinnoförtryck inte bara drabbar kvinnor som befinner sig längst ner på samhällsstegen. Var det detta hon strävade efter? Har hennes sociala förflyttning verkligen gett henne människovärde?

Sugar är en färg- och doftrik skildring av det viktorianska London som osökt för tankarna till Charles Dickens värld, men som här bjuder på betydligt mer mustiga och närgångna skildringar. De fattigas armod, de rikas arrogans, sexuell frustration och ohämmad erotisk njutning fyller denna välskrivna och mångfacetterade roman som slog den engelskspråkiga världen med häpnad när den utkom hösten 2002.

Man lär aldrig känna karaktärerna i Sugar så till den grad att de blir förutsägbara, man vet aldrig riktigt hur de kommer att agera eller reagera, vilket onekligen känns uppfriskande. Det är mycket däri bokens drivkraft ligger, i det faktum att man inte får något grepp om karaktärerna och därför inte heller någon känsla för var de är på väg, eller vart de skall föra historien.

Det tog Michel Faber närmare ett decennium att färdigställa Sugar (inbunden – 900 sidor) och mycket av den tiden gick åt till att göra historiska efterforskningar för att det 1870-talets London som beskrivs i boken skulle bli så autentiskt som möjligt.

EOL

Tennison

Lynda La Plante

(Skönlitteratur) Innan Tennison blev Tennison var hon aspiranten som hämtade kaffe när herrar kriminalare knäppte med fingrarna. Kvinnor i polishuset behandlades som skit och förväntade sig att bli behandlade som skit. Så ser det ut, i början på 1970-talet, när Jane Tennison är nyutexaminerad. Så har vi aldrig sett henne förr. Tv-seriesuccén Prime Suspect (I mördarens spår) som började visas i Sverige på 1990-talet handlade ju om en Tennison som redan stigit i graderna. Kriminalserien var skapad av manusförfattaren Lynda La Plante. Helen Mirren hade huvudrollen och medverkade starkt till att Jane Tennison blev en feministisk hjälte. Skarpaste kriminalkommisarien som tvingades vara dubbelt skarp för att göra karriär i en manlig hierarki.

Men nu finns förhistorien. I en roman av Lynda La Plante, helt enkelt med titeln Tennison.

Jane är ung och grön, stationerad i Londons ruffigare delar. En kaffe- och smörgåshämterska som ägnar dagarna åt att registrera papper eller sitter i receptionen. När en ung flicka hittas strypt med sin egen behå kommer Jane med på ett hörn i utredningen.

Detta blir hennes första mordfall. I en värld utan mobiltelefoner, datorer och CSI. Grovarbete gäller.

Fast minst lika historiskt intressant är beskrivningen av den vidrigt grabbiga ordning som härskar i polishuset. Normen är fullt synlig istället för osynlig. Normen är att kvinnorna är mindre värda. Objekt som det är tillåtet att förnedra och utnyttja. En manlig kollega släpper ner några använda kaffemuggar i baljan framför Jane i fikarummets kök; – Tack, stumpan, säger han.

Janes mamma stryker hennes uniform men ser med förfäran på dotterns yrkesval – att fånga en karl och gifta sig vore väl bättre än att fånga skurkar.

Året är 1973. London myllrar av knarkande hippies, de hippaste kläderna kommer från varuhuset Biba och Jane gillar verkligen Janis Joplin.

Men Jane är dessutom konstapel. Hon gömmer uniformen under en kappa och bär polismössan i en plastkasse på väg till jobbet. Om man blir identifierad som polis kan folk kasta ägg på en. Inte bara demonstranter utan de många som lever i misär i eländiga bostadsområden.

I den här miljön full av motsättningar och pågående omvälvningar formas den blivande, stålhårda, kriminalkommissarie Jane Tennison. Det är rasande trovärdigt. Och bra!

EOL