Välkommen till Bok-Galleriet,

ditt antikvariat i Norrköping!

Bok-Galleriet är Östergötlands största antikvariat, drygt 600 kvm. Elisabet Owe-Larsson som förestår Bok-Galleriet, har drivit verksamheten i över 12 år. Bok-Galleriet har ca. 125. 000 boktitlar i sortimentet, och böcker utgör huvuddelen av antikvariatet, men serietidningar, konst, mynt, frimärken, vykort, vinylskivor och annat spännande ingår också i verksamheten. Bok-Galleriet hyr även ut sin konsthall för utställningar, och andra kulturella uppträdanden. Det finns även möjlighet att köpa sig en kopp kaffe med bulle på Bok-Galleriets caféhörna. O. B. S. Vi köper in böcker, men restriktivt! Se fliken till höger Böcker vi gärna köper in”. Angående böcker som du/ni bara vill skänka eller bli av med, så tackar Bok-Galleriet på förhand vänligen nej.

 

Böcker
Mynt, frimärken, vykort
Vinylskivor och övrigt

Personalen rekommenderar

Dygden har jag platt försummat

Torbjörn Säfve

(Skönlitteratur) I Torbjörn Säfves roman stiger barockpoeten Lasse Lucidor (1638-1674) frodigt fram. Hans verkliga namn var Lars Johansson, men han blev känd som Lasse Lucidor, den olycklige.

Här saknas den pompösa romantiseringen av stormaktstiden som ibland kan förekomma. Säfve ser tidsepoken ur den vanlige medborgarens perspektiv: en tid av nöd och svält, där statsmakten tog vartenda öre som man lyckades pressa ur den fattiga befolkningen till sina krigsäventyr. Det var också en tid när yttrandefriheten var någonting okänt.

Trots de århundranden som ligger mellan vår egen tid och hans framstår Lucidor som en oppositionell nutidsmänniska med frisk frihetslängtan och stort rättspatos: – Var inte betryckt. Älska utan vankelmod! är Lasse Lucidors uppmaning. En skald som inte var i någon mäktig persons tjänst, utan talade med sin egen stämma, utifrån sig själv, var misstänkt och närmast subversivt. Trots dessa yttre villkor uttryckte Lucidor en sprudlande livskänsla – ett människoliv är mödan värt att leva, och man måste leva livet fullt ut; Lasse Lucidor – Trotsaren, Rebellen, och Älskaren.

Dygden har jag platt försummat ger en myllrande tidsbild av ett Europa utsatt för krig och våld, men där det också finns plats för konstens utövare. Molière, Bernini, Ehrenstrahl, Stiernhielm och Rudbeck är bara några av de giganter man får möta under Lucidors resor runt om i Europa. Han är lika hemma i intrigernas Paris som på Stockholms många ölkrogar.

ALO

Sugar

Michel Faber

(Skönlitteratur) Romanen tar sin början på Londons gator år 1874 där den 19-åriga Sugar lever som prostituerad. Hennes kvickhet, intelligens och ambition gör att hon skiljer sig från sina medsystrar. Hon har ett enda mål och det är att ta sig upp ur rännstenen och in i salongerna. När Sugar sedan träffar gentlemannen William, arvtagare till Rackham parfymerier, är hon vid sina drömmars mål. Väl där börjar hon förstå att samhällets kvinnoförtryck inte bara drabbar kvinnor som befinner sig längst ner på samhällsstegen. Var det detta hon strävade efter? Har hennes sociala förflyttning verkligen gett henne människovärde?

Sugar är en färg- och doftrik skildring av det viktorianska London som osökt för tankarna till Charles Dickens värld, men som här bjuder på betydligt mer mustiga och närgångna skildringar. De fattigas armod, de rikas arrogans, sexuell frustration och ohämmad erotisk njutning fyller denna välskrivna och mångfacetterade roman som slog den engelskspråkiga världen med häpnad när den utkom hösten 2002.

Man lär aldrig känna karaktärerna i Sugar så till den grad att de blir förutsägbara, man vet aldrig riktigt hur de kommer att agera eller reagera, vilket onekligen känns uppfriskande. Det är mycket däri bokens drivkraft ligger, i det faktum att man inte får något grepp om karaktärerna och därför inte heller någon känsla för var de är på väg, eller vart de skall föra historien.

Det tog Michel Faber närmare ett decennium att färdigställa Sugar (inbunden – 900 sidor) och mycket av den tiden gick åt till att göra historiska efterforskningar för att det 1870-talets London som beskrivs i boken skulle bli så autentiskt som möjligt.

EOL

Tennison

Lynda La Plante

(Skönlitteratur) Innan Tennison blev Tennison var hon aspiranten som hämtade kaffe när herrar kriminalare knäppte med fingrarna. Kvinnor i polishuset behandlades som skit och förväntade sig att bli behandlade som skit. Så ser det ut, i början på 1970-talet, när Jane Tennison är nyutexaminerad. Så har vi aldrig sett henne förr. Tv-seriesuccén Prime Suspect (I mördarens spår) som började visas i Sverige på 1990-talet handlade ju om en Tennison som redan stigit i graderna. Kriminalserien var skapad av manusförfattaren Lynda La Plante. Helen Mirren hade huvudrollen och medverkade starkt till att Jane Tennison blev en feministisk hjälte. Skarpaste kriminalkommisarien som tvingades vara dubbelt skarp för att göra karriär i en manlig hierarki.

Men nu finns förhistorien. I en roman av Lynda La Plante, helt enkelt med titeln Tennison.

Jane är ung och grön, stationerad i Londons ruffigare delar. En kaffe- och smörgåshämterska som ägnar dagarna åt att registrera papper eller sitter i receptionen. När en ung flicka hittas strypt med sin egen behå kommer Jane med på ett hörn i utredningen.

Detta blir hennes första mordfall. I en värld utan mobiltelefoner, datorer och CSI. Grovarbete gäller.

Fast minst lika historiskt intressant är beskrivningen av den vidrigt grabbiga ordning som härskar i polishuset. Normen är fullt synlig istället för osynlig. Normen är att kvinnorna är mindre värda. Objekt som det är tillåtet att förnedra och utnyttja. En manlig kollega släpper ner några använda kaffemuggar i baljan framför Jane i fikarummets kök; – Tack, stumpan, säger han.

Janes mamma stryker hennes uniform men ser med förfäran på dotterns yrkesval – att fånga en karl och gifta sig vore väl bättre än att fånga skurkar.

Året är 1973. London myllrar av knarkande hippies, de hippaste kläderna kommer från varuhuset Biba och Jane gillar verkligen Janis Joplin.

Men Jane är dessutom konstapel. Hon gömmer uniformen under en kappa och bär polismössan i en plastkasse på väg till jobbet. Om man blir identifierad som polis kan folk kasta ägg på en. Inte bara demonstranter utan de många som lever i misär i eländiga bostadsområden.

I den här miljön full av motsättningar och pågående omvälvningar formas den blivande, stålhårda, kriminalkommissarie Jane Tennison. Det är rasande trovärdigt. Och bra!

EOL